Mycket överraskande

Årets påskstickning var sannerligen en överraskning. Brunt och grått är inte direkt mina färger och definitivt inte tillsammans men jag hade fått ett nystan i en adventskalender och tänkte att någon gång måste man ju sticka upp det (plus att jag verkar ha väldigt mycket lättare för att sticka upp stashgarn som jag inte finner så aptitretande men istället spara det garn jag älskar, vilket är så dumt men icke desto mindre svårt att komma ifrån). Dessutom var det från ett garnföretag som jag aldrig har testat förut så det gjorde det hela lite mer spännande.

Mönstret var lätt. Business casual, som alltid. Jag såg att jag har stickat det mönstret totalt  13 gånger hittills och minst ett par om året mellan 2015 och 2018. 2019 använde jag det dock inte men det känns annars rimligt att ha åtminstone ett par stickade Business casual per år.

I och med att garnet var lite tråkigt i färgen trodde jag att jag skulle tröttna på projektet, särskilt när jag föll för frestelsen och lade upp ett mer färgglatt projekt, men jag höll faktiskt ut. Jag tror att det dels hade att göra med att garnet var trevligt att arbeta med och dels att mönstret ju är en fröjd (13 par så jag vet) och därför flöt på bra. En annan anledning var nog att jag stickade så snabbt att jag hann bli färdig innan jag var uttråkad. Resultatet blev, som alltid med Business casual, mycket lyckat och garnet är verkligen trevligt. Lyckligtvis har jag mer och i betydligt gladare färger.

Mönster: Business Casual av Tanis Lavallee. Garn: Feezy Feet från Mon Sheep Shop, färg Rester “cozy”.