Mycket överraskande

Årets påskstickning var sannerligen en överraskning. Brunt och grått är inte direkt mina färger och definitivt inte tillsammans men jag hade fått ett nystan i en adventskalender och tänkte att någon gång måste man ju sticka upp det (plus att jag verkar ha väldigt mycket lättare för att sticka upp stashgarn som jag inte finner så aptitretande men istället spara det garn jag älskar, vilket är så dumt men icke desto mindre svårt att komma ifrån). Dessutom var det från ett garnföretag som jag aldrig har testat förut så det gjorde det hela lite mer spännande.

Mönstret var lätt. Business casual, som alltid. Jag såg att jag har stickat det mönstret totalt  13 gånger hittills och minst ett par om året mellan 2015 och 2018. 2019 använde jag det dock inte men det känns annars rimligt att ha åtminstone ett par stickade Business casual per år.

I och med att garnet var lite tråkigt i färgen trodde jag att jag skulle tröttna på projektet, särskilt när jag föll för frestelsen och lade upp ett mer färgglatt projekt, men jag höll faktiskt ut. Jag tror att det dels hade att göra med att garnet var trevligt att arbeta med och dels att mönstret ju är en fröjd (13 par så jag vet) och därför flöt på bra. En annan anledning var nog att jag stickade så snabbt att jag hann bli färdig innan jag var uttråkad. Resultatet blev, som alltid med Business casual, mycket lyckat och garnet är verkligen trevligt. Lyckligtvis har jag mer och i betydligt gladare färger.

Mönster: Business Casual av Tanis Lavallee. Garn: Feezy Feet från Mon Sheep Shop, färg Rester “cozy”.

Påskstickning vi minns

Runt påsk brukar jag tycka att våren är här på riktigt och jag börjar längta efter färg. Påsken är också en tid som jag förknippar med stickning. Minst fyra lediga dagar som förutom en och annan familjesammankomst kan ägnas helt åt stickning. (Sedan fick jag barn och det här med fyra dagar som kan ägnas helt åt stickning fick modifieras en smula.) Men påsk innebär stickning och färg och det betyder förstås att påskstickningen kan vara galet färgglad. Likaså är det som om påskstickninjgsprojektet ofta är lite särskilt speciellt. Det där projektet jag har längtat efter att lägga upp men sparat till mina fyra lediga stickdagar.

Förra året presenterade jag Einars färgglada kofta i Edition 3 i färgen English Garden. Kofta är för övrigt ett ord han har full koll på, vilket är fullt rimligt då det här är ett hus med många koftor.

2018 var jag tämligen gravid runt påsk och stickade på den ljuvliga lilla kofta som min bäbis skulle komma hem från BB i. Det gjorde han också, även om den var rätt stor, och han invigde den genom att lägga sitt livs första kräkning på den.

2017 hade jag inte så mycket tid att sticka över påsk och då fick en liten pulsvärmare dugga. Den ligger numera på mitt skrivbord på jobbet.

2016 hade jag en underbart produktiv påsk och smackade på med både en färgglad sjal och likaså ett par gula pulsvärmare.

2015 knypplande jag bröllopsspets för glatta livet och lade till färgglada pärlor.

2014 befann jag mig i fjällen och stickade på en nyckelpigekofta till min niece.

Idel färg på olika sätt och speciella projekt. Vad var då årets påskstickning? Det kommer upp i morgon men så mycket kan jag säga att jag är fortfarande förvånad.